måndag 16 maj 2011

Något fantastiskt bra (..och något oerhört korkat)

Var inne lite snabbt på bevara guldhedens hemsida och hittade intressant material på förslag på förtätning i Södra Guldheden. Tydligen skall någon form av beslut i detta ämne fattas i byggnadsnämnden den 31 maj!

1. 7 parhus, 14 lgh
2. 3 punkthus, 9 våningar, cirka 100 lägenheter
parkeringshus 150 platser
Förskola
3. 4 punkthus, 9 våningar, cirka 140 lägenheter
4. 1 punkthus, 8 våningar, trygghetsbostäder cirka 40 lägenheter
Förskola

Förtäta områdena 1, 2 och 3 är korkat. Bevara guldhedengänget har rätt i den frågan. Några inklämda parhus som skall motivera en lång, lång gata in till "förtätningen" bestående av 7 punkthus. Hus i park är redan väl representerat i området och man kan dra ganska många paralleller till vad Johannes Åsberg från YesInMyBackYard skrev i GP i lördags och vad han utvecklade på YIMBYgbgs hemsida. Är inte punkthusströsslet slut snart?

Nog om dessa områden.

Område 4 blev Levande guldheden dock riktigt förtjusta i!

I änden av Dr Fries torg har man tagit mod till sig och petat in ett punkthus. Detta skall bli någon sorts trygghetsboende och även inhysa en förskola. Huset kommer att ha entréer både i nivå med Dr Fries torg och parken några våningar ner. Nära service, nära kollektivtrafik, nära befintliga gator, fantastisk utsikt, nära grönområden - Såhär skall man förtäta.

Fast varför blir huset så lågt?

Huset skulle ju kunna inhysa student- eller "vanliga" lägenheter eller kanske även kontor. Varför blev det bara 11+3våningar? Får man inte blanda innehåll?

Så vad tycker Levande guldheden? Skippa 1, 2 och 3, Bygg fyran men dubbelt så högt och satsa sedan en gång för alla att förtäta kring Wavrinskys plats.

tisdag 7 september 2010

Egnahemsvägen på gång!


Idag är det sista dagen att lämna sina synpunkter på planen för Egna hemsvägen. Nu är det enbart de som lämnat in sina synpunkter i samrådsskedet som har möjlighet att överklaga. Några av medlemmarna i Levande Guldheden var med och skrev ett yttrande. Vi publicerar detta nedan.

Det är många som har lämnat in synpunkter på samrådshandlingen. I princip alla synpunkter är negativa till förtätning. Tillsammans med YimbyGBG är Levande Guldheden de enda som har uppmärksammat det positiva med att äntligen förtäta vid denna öde gata.

Gå gärna in på Stadsbyggnadskontorets hemsida och läs mer om utställningen.

Levande Guldheden kommer att lämna in några kommentarer på Stadsbyggnadskontorets ändringar. Vad tycker du att vi skall trycka på nu när vi har chansen?


Yttrandet som pdf


Yttrande angående detaljplan för Bostäder vid Egnahemsvägen inom stadsdelarna Landala och Norra Guldheden i Göteborg (diarenummer 0806-05)

Undertecknade, boende och verksamma i Norra Guldheden och Landala, är positiva till detaljplanens ambition att komplettera befintlig bebyggelse i Landala och Norra Guldheden. Egnahemsvägen ligger i anslutning till området för bostadsutställningen Bo Bättre 1945. ”Bostadsfrågan är ännu olöst i vårt land, och särskilt storstädernas boendeproblem erbjuda alltjämt svårigheter, som man icke lyckats bemästra”. Dessa rader från utställningskatalogen 1945 är fortfarande mycket aktuella! Det finns en påtaglig bostadsbrist i Göteborg och behovet av nybyggnationer är stort. Detta gäller särskilt hyresrätter, som är mycket fåtaliga i centrum. Det aktuella området är beläget mellan flera stora arbetsplatser, framför allt Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Läget är mycket attraktivt för studenter, och deras behov av hyresrätter bör beaktas. Nybyggnation i det aktuella området kan göras enligt andan från bostadsutställningen Bo Bättre, särskilt om den görs med hänsyn till sociala, samhälleliga, ekonomiska och ekologiska faktorer, som här avses. Vi framför här synpunkter på hur detaljplanen kan kompletteras för att ytterligare uppnå dessa mål.

Central förtätning är nödvändig
Centrala Göteborg är glest bebyggt jämfört med städer av motsvarande storlek och det finns stora möjligheter till central förtätning, vilket har många fördelar jämfört med nybyggnation i periferin eller i gamla industriområden. Stadens sociala integration ökar om fler får möjlighet att bo centralt. Minskade transportsträckor och närhet till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik ger både ekonomiska och ekologiska vinster. Ökat befolkningsunderlag i området vore positivt för det lokala näringslivet kring Kapellplatsen och Guldhedstorget. Förtätningen kan också fortsätta mot innovationscentrum samt på andra sidan bron över Guldhedsgatan för att bygga ihop Landala och Landala Egnahem.

Ekologiskt perspektiv
Ur teknisk försörjningssynpunkt och miljöhänseende är det positivt att exploatering sker längs befintlig gata. Vi föreslår även att närheten till Chalmers utnyttjas. Husen kan byggas med modern avancerad miljöteknik där kompetens från Chalmers används i ett konkret samarbetsprojekt.

Trygghet
Nybyggnationen bör genomsyras av en kontinuitet med idéerna från Bo Bättre 1945. De nya husen bör ges samma attraktionsvärde som området fick med bostadsutställningen. En grund till Bo Bättre var grannskapstanken. Denna syftade bland annat till att ge trygghet och säkerhet i bostadsområdet. Dock omges Norra Guldheden av skogsområden som i dag kan upplevas som mycket otrygga för den som går eller cyklar till och från området. Denna rädsla är delvis befogad, då grova våldsbrott har skett i närheten. Genom att investera i belysning och nybyggnationer längs med anslutningsvägar till Norra Guldheden kan området göras tryggare. Nya hus vid Egnahemsvägen är en mycket viktig del i detta.

Lokaler
Vi ser positivt på att de planerade husen i största möjliga mån får lokaler i bottenplan. Bottenvåningarna kan också inredas som ”bokaler” för att möjliggöra växlande användning mellan bostäder och lokaler. En viktig funktion, som inte finns med i det aktuella förslaget, är förskoleverksamhet. Vid Doktor Fries torg planeras Syster Ainas förskola. Denna verksamhet skulle kunna inrymmas i husen på Egnahemsvägen istället. Då sparas ytan vid Doktor Fries torg till framtida annan användning.



Husen
Vi föreslår att husen placeras i vinkel mot bergssluttningen istället för parallellt med gatan. Det ger fler söderfasader med möjlighet till bättre utnyttjande av solljus. Detta underlättar fortsatt förtätning norrut, skapar ett luftigare intryck, släpper ner mer solljus och ger kommunikation mellan stadsdelarna nedanför berget och husen högre upp. Husens bottenplan bör följa gatan för att möjliggöra för mer lokaler. Eftersom gatans solförhållanden kan ge mycket skuggor bör fasadfärgerna vara i ljusa toner. Se bilaga 1-3 för exempel på planlösning, sektionsstudier och solstudier.



Gångvägar
Vi föreslår att fler gångvägar och stigar med lämplig belysning anläggs i området för att ge större flexibilitet i val av promenadväg till och från Norra Guldheden. Stigarna bör ha förgreningar, eftersom det ger en trygghet att kunna byta promenadväg om man upplever ett hot. En upplyst joggingslinga kan anläggas med start i skogsområdet mellan Egnahemsvägens och Raketgatan och med fortsättning runt om Norra Guldheden. Slingan kan ev kopplas på slingan i Södra Guldheden. Detta skulle öka tillgängligheten till dessa vackra skogsområden som nu är otillgängliga för många av stadsdelens invånare. Det finns också ett behov av tvärgående passager/trappor från Landala till Raketgatan. En sådan passage kan med fördel korsa promenadslingan i skogen för att ge ytterligare ökad flexibilitet i val av gångväg.


Bilaga 1-3

onsdag 9 juni 2010

Yttrande över Kolonigatan

Levande Guldheden har lämnat in sitt yttrande över Landala - ändrad användning vid Kolonigatan. Vi är positiva till att planen möjliggör för kontor och negativa till att den även skall tillåta bostäder i bottenplan, vilket vi anser går emot stadsbyggnadskontorets mål med en levande blandstad.

Planförslaget

Vårt yttrande i sin helhet



Yttrande från nätverket Levande Guldheden angående:
"Ändring av Stadsplan för del av stadsdelen Landala, delen kvarteret Strandskatan, samt ändring av Stadsplanen för tomten nr.1 i 28 kv. Strandskatan, inom stadsdelen Landala i Göteborg"

Blandstad är tryggt och har kvaliteter, som är värt att slå vakt om
Blandning av bostäder och verksamheter som exempelvis handel och kontor gör stadsbygd till levande och trygga miljöer. När fler människor rör sig i området blir miljön mer levande och tryggare.
Såväl Landala som Guldheden byggdes som renodlade bostadsmiljöer med små lokaler insprängda i bostadshusens bottenvåningar eller som vid Kolonigatan i anslutande låga byggnadsvolymer. Under olika skeden har lokalerna används för skilda ändamål. Ursprungligen för små butiker för livsmedel och annan närservice. Med handelns strukturomvandling har oftare mindre kontors- och hantverksverksamhet etablerats i dessa mindre lokaler.


Fler mindre bostäder behövs i området
Genom att området ligger så nära Chalmers, Sahlgrenska och Universitetets olika avdelningar är behovet av mindre lägenheter, speciellt för studenter, stort. Men det behövs hela bostadshus med fler lägenheter än de eventuellt ombyggda lokalerna på Kolonigatan kan erbjuda. Det finns också många lämpliga ytor i området som skulle kunna bebyggas, bl.a. området kring Wavrinskys plats angivet som gult fält på bilden nedan.


Avslutning

Guldheden och Landala är renodlade bostadsmiljöer, där varenda befintlig lokal för verksamhet är viktig för områdets vitalitet. Därför är vi positiva till att den föreslagna detaljplanen möjliggör för även kontor i bottenplan.
Att planen även vill möjliggöra för bostäder i befintliga lokaler går däremot rakt emot målet om en levande blandstad. Lokalerna är inte svåra att hyra ut. Däremot är marknadspriset på lokaler i detta läge lägre än marknadspriset på bostäder. Det går att hyra ut såväl lokaler som bostäder, men fastighetsägaren tjänar mer på bostäder.
Vill vi ha och skapa en levande blandstad, där även kapitalsvaga verksamheter skall ha möjlighet att existera, måste vi säkerställa att det finns lokaler även där marknadspriset är lägre än för bostäder (och tvärtom).

måndag 7 juni 2010

Kolonigatan - Skall den få somna in?

Hörnlokalen som idag härbärgerar Meter arkitektur AB

Just nu ligger ett enkelt planförfarande ute där "..syftet är att ändra detaljplanerna för att möjliggöra bostäder eller kontor i den utskjutande bottenvåningen längs Kolonigatan utöver gällande användning handel. Gällande detaljplaner medger endast "butiker, lager, garage och ekonomiutrymmen"".





Enkelt planförfarande görs om planen är av begränsad betydelse, saknar intresse för allmänheten (förutom samrådskretsen) samt är förenlig med översiktsplanen. Samrådskretsen är dessutom begränsad.

Levande Guldheden kommer att skicka in ett yttrande i frågan eftersom vi anser att tänkta förändringar visst är av intresse för allmänheten:
- Det är mycket positivt att man vill ändra detaljplanen för att möjliggöra för kontor i bottenvåningen. Att även möjliggöra för bostäder löser inte stadens bostadsbrist men ökar risken att Landala egna hem transformeras och cementeras till ett dött sovstadsområde.

Planhandlingen skriver:
"Fastighetsägarna har svårt att hyra ut befintliga lokaler till handelsändamål, medan behovet av bostäder med närhet till Chalmers är stort. Kommunens motiv är möjligheten till fler bostäder och kontor i centralt läge, nära Chalmers och kollektivtrafik. Möjligheten till handel bör dock finnas kvar. Tanken om centrala bostäder och möjlig blandstad går i linje med översiktsplan för Göteborg och kommunens budget."

Vi skulle hellre vilja se att man tittar på varför lokalerna på Kolonigatan anses vara svåruthyrda och vad staden kan göra för att öka attraktionsvärdet på dessa. Läget är inte dåligt så nära Chalmers och Wavrinskys plats. Lokalerna är tex. en otrolig resurs för nybakade studenter som vill prova på sin entreprenörsådra.

Det verkar ju finnas många planer för Chalmersområdet på gång, såsom att flytta upp Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och Fastighetskontoret. En sådan förändring skulle ju förändra underlaget för kontor och handel.

Utsikten är ju fenomenal om slänten nedanför hade röjts till det skick den hade då husen byggdes på 30-talet.

Brevbärare som levererar posten till redan boende i längan

Har du några åsikter i frågan som du vill att vi i Levande Guldheden tar med i vårt yttrande?

Mejla till:
levandeguldheden@gmail.com
alternativt lämna en kommentar nedan så försöker vi baka in det! (Senast klockan 20.00 den 8/6 2010.)

söndag 6 juni 2010

Diedersekvensen II - Bilder

Lägger upp några bilder från lördagens dans på Guldhedstorget:





fredag 4 juni 2010

Guldhedstorget lever upp den 5/6!



Nu kommer E=mc2 Danskonst tillbaka till Guldhedstorget och skapar lite magi på vårt fina, bortglömda, torg!
Kom dit! Det är värt det!

Guldhedstorget, lördag den 5 juni, klockan 18.00

E=mc2 leds av koreografen Gun Lund och läkaren och konceptkonstnären Lars Persson.

Såhär skrev en medlem i Levande Guldheden om förra gången Gun med dansare gästade torget:

Dans skapar magi på glömd och gömd plats!

På söndagskvällen samlades människor på det annars ganska ödsliga Guldhedstorget för att uppleva koreograf Gun Lunds danskonst. Det blev en magisk kväll med åtta mörka dansande gestalter mellan brinnande marschaller till suggestiv musik.

Koreografen Gun Lund lyfte fram Guldhedstorget som en av stadens ”glömda och gömda” platser. Hon lät åtta dansare sprida sig över torgrummet och med svepande rörelser fylla det med energi i en dansföreställning som blev en magisk upplevelse i mörkret. Några träd belyses och effekten blev trädvägg i väster. Marschaller på torgytan betonade golvet i torgrummet. Bakgrundens gamla restaurangbyggnad och butikslängan bildade varma väggar. Torget var fyllt och befolkat och det blev tydligt att torget rumsligt och arkitektoniskt är mångnyanserat och vackert.


Dans till musik av duo Axelsson/Nilsson,ljussättning Madelenie Strandberg


Åskådare fascinerades av ”Dieder-sekvensen” av Gun Lunds ”E=mc2 Danskonst”

Guldhedstorget – ”gömt och glömt”, var en gång ett mycket vitalt torg. När Sveriges första grannskapsenhet, Guldheden, byggdes efter krigsslutet 1945, var torget områdets nav. Med specialbutiker, restaurang, bageri, boendeservice och kollektivhus. Torget planerades utifrån visionen att människor skulle mötas där, lära känna varandra och hjälpa varandra i sin närmiljö.

Arkitekterna Gunnar Weijke och Kjell Ödeen ritade bostadsområdet Norra Guldheden, till landets då största bostadsutställning någonsin, ”Bo Bättre” 1945. Omsorgsfull och detaljrik funkisstil formmässigt med focus på restaurangbyggnaden med vidhängt lusthus vid ”Olssons trädgård”, en gammal trädgård som Weijke och Ödeen använde för att skapa vatten/grönska - dimension till torget. Torget har klassiska proportioner och vacker, sliten, markbeläggning med betongsten och skifferhällar.

Guldhedstorget är vackert. Men mest spännande är ursprungsidén med visionen om ett bättre samhälle. Jämlikhet mellan könen var en vision, som man ville lösa med boendeservice. Den politiska dimensionen fanns med, att bygga in möjligheter för ett demokratiskt samhällsklimat genom att skapa bostadsområdets egen torgplats för möten.


Koreograf Gun Lund har skapat den magiska dansföreställningen


Med ljussättning på några träd och med marschaller på marken skapas ett tydligt rum

Norra Guldheden hamnar alltför ofta som landets första grannskapsenhet i kategorin museala miljöer, som inte kan förändras och utvecklas. Men arkitektoniska kvalitéer kan bibehållas samtidigt som miljön förändras och utvecklas.

Erfarenheten från denna magiska söndagskväll är att med mer belysning kan rummets dramatiska form målas fram. Och med fler funktioner kan fler människor ha anledning att komma till torget. Restaurangbyggnaden kan användas för utåtriktad verksamhet. Torget kan användas för marknader, teater- och musikevenemang, ny låg byggnad kan ersätta den skamfilade träkåk där parkförvaltningens folk i dag håller till.

Man önskar att Gun Lund och dansarna snart visar på en annan glömd och gömd plats i staden. Dansens möjligheter att göra ett offentligt rum tydligt är magiska!

söndag 23 maj 2010

Bevara eller förädla bostadsnära natur?


Detta anslag är uppsatt på några ställen i Guldheden. Det är Bevara Guldheden som bjuder in "..till en diskussion mellan politiker och medborgare boende i Guldheden och dess närområden."

Ett riktigt bra initiativ, tycker vi i Levande Guldheden och kommer att gå dit för att deltaga i debatten. För helt klart är det dags att granska dessa impediment i sömmarna och komma med konkreta förslag på hur man kan förbättra dem för de boende i stadsdelen.

Bevara Guldheden fortsätter på sin hemsida med: "Att bevara bostadsnära grönområden anser vi vara en demokratifråga av stor betydelse för medborgarnas hälsa och välbefinnande."

Återigen är det bara att hålla med. Guldhedens grönområden är en viktig demokratifråga eftersom de är en del av Guldhedens karaktär på gott och ont:

Skall de bevaras eller skall vi försöka utveckla och förädla dem?

Hur ser ett bra grönområde ut för medborgaren boende i området? Har definitionen på ett väl fungerande, stadsnära, grönområde ändrats sedan stadsdelen bebyggdes? Vad saknas i våra grönområden idag? Är de tillräckligt trygga när mörkret faller på? Är grönområdena optimala för rekreation? Är det möjligtvis så att grönområdena utgör en barriär mot angränsande stadsdelar för medborgarna bosatta i Guldheden?

Vad behövs göras med våra grönområden för att skapa ett mer Levande Guldheden?


Dessa frågor skulle vi i Levande Guldheden vilja diskutera. Vi får se hur många av dem som vi hinner med.


Tid: Onsdagen den 26 maj klockan 18.30

Plats: Guldhedskyrkan, lokal ”Röda Rummet”

Kommunikationer: Spårvagn 10, hållplats Dr. Fries torg

Följ med oss!
18.20 står vi i Levande Guldheden till höger om kyrkans entré (vid klockstapeln)